Jag tycker det här går att jämföra med debatten inom litteraturen, gällande kriminalromaner (som oftast är extremt handlingsdrivna) och annan litteratur, till exempel idéromaner. Jag själv tycker ofta att det är trevligt och underhållande att läsa handlingsdrivna romaner, men jag anser att bäst blir det alltid om handlingen för berättelsen framåt, samtidigt som boken lyckas kommentera exempelvis vår samtid på något vis.
Ett exempel på en bok som jag tror många anser har lyckats med detta är, Män som hatar kvinnor, där en idé går ut på att utforska den kvinnliga könsrollen genom Lisbeth Salander, och en annan är att undersöka extremismen i samhället.
tisdag 22 september 2009
The Basic Idea; thinking about comics
I The Basic Idea; thinking about comics , skriver Moore om vikten att ha en idé att bygga sitt manus kring.
Enligt Moore är det stor skillnad mellan en berättelses Idé och en berättelses Handling. Men han menar att detta är något som de flesta författare glömt bort eller inte förstår. Istället anser Moore att många serietidningar endast fokuserar på handlingen (oftast två eller fler antagonister som strider mot varandra) men inte har något att säga om världen, samhället eller framtiden.
"A good starting point would perhaps be the aspect that lies at the very heart of any creative process: the idea. The idea is what the story is about: not the plot of the story /…/ but what the story is essentially about.
Beyond the most vague and pointless banality like “good will always triumph over evil” there is no real central idea in the majority of comics, other than the idea of conflict as interesting at itself. S. 6-7" - Alan Moore´s Writing for Comics s. 6-7
Moore ger olika exempel på idéer man kan bygga sit manus kring, och säger att det inte alltid måste vara en idé med något särskilt djup.
Man kan till exempel använda vad han kallar "What if... ideas". Då ställer man som författare en fråga, som man sedan försöker besvara. - Vad skulle hända om solen exploderade? eller - vad skulle hända om vi kunde bo på Mars?
Idéen kan också vara ett problem i samhället, en existentiell fråga eller ett fenomen man vill utforska.
När jag tänker på detta och jämför det med mitt eget manus, ser jag att jag har byggt det kring två idéer. Frågeställningarna jag ville arbeta utifrån och bygga historien kring hade jag redan skrivit ner, men nu har jag förstått hur jag bör sammanfatta dem.
Jag har en What if... idé. Den lyder: - Vad skulle hända om Utomjordningar förhöll sig gentemot mänskligheten såsom I-länderna många gånger förhåller sig gentemot U-länderna.
Nästa idé är en fråga. Den lyder: - Är det någonsin rätt att döda en människa? Det är för att kunna reflektera kring den frågan som jag tagit hjälp av några filosofiska texter, som jag skrev om tidigare. Underkategorin till den här frågan blir förståss:
- Vilket värde har en människas liv?
- Är det så att ändamålet helgar medlen?
- Finns det något som är rätt och fel?
- Hur vet vi vad som är rätt och fel, beror det på konsekvenserna eller på handlingen i sig?
Enligt Moore är det stor skillnad mellan en berättelses Idé och en berättelses Handling. Men han menar att detta är något som de flesta författare glömt bort eller inte förstår. Istället anser Moore att många serietidningar endast fokuserar på handlingen (oftast två eller fler antagonister som strider mot varandra) men inte har något att säga om världen, samhället eller framtiden.
"A good starting point would perhaps be the aspect that lies at the very heart of any creative process: the idea. The idea is what the story is about: not the plot of the story /…/ but what the story is essentially about.
Beyond the most vague and pointless banality like “good will always triumph over evil” there is no real central idea in the majority of comics, other than the idea of conflict as interesting at itself. S. 6-7" - Alan Moore´s Writing for Comics s. 6-7
Moore ger olika exempel på idéer man kan bygga sit manus kring, och säger att det inte alltid måste vara en idé med något särskilt djup.
Man kan till exempel använda vad han kallar "What if... ideas". Då ställer man som författare en fråga, som man sedan försöker besvara. - Vad skulle hända om solen exploderade? eller - vad skulle hända om vi kunde bo på Mars?
Idéen kan också vara ett problem i samhället, en existentiell fråga eller ett fenomen man vill utforska.
När jag tänker på detta och jämför det med mitt eget manus, ser jag att jag har byggt det kring två idéer. Frågeställningarna jag ville arbeta utifrån och bygga historien kring hade jag redan skrivit ner, men nu har jag förstått hur jag bör sammanfatta dem.
Jag har en What if... idé. Den lyder: - Vad skulle hända om Utomjordningar förhöll sig gentemot mänskligheten såsom I-länderna många gånger förhåller sig gentemot U-länderna.
Nästa idé är en fråga. Den lyder: - Är det någonsin rätt att döda en människa? Det är för att kunna reflektera kring den frågan som jag tagit hjälp av några filosofiska texter, som jag skrev om tidigare. Underkategorin till den här frågan blir förståss:
- Vilket värde har en människas liv?
- Är det så att ändamålet helgar medlen?
- Finns det något som är rätt och fel?
- Hur vet vi vad som är rätt och fel, beror det på konsekvenserna eller på handlingen i sig?
Writing for Comics
Efter att ha läst Alan Moore´s Writing for Comics, vill jag gärna försöka granska och analysera mitt egna manus (även om det fortfarande bara är skissartat) efter de råd som Moore ger. Guiden är indelad i fyra kapitel:
1) The Basic Idea; thinking about comics 2) Reaching the reader; structure, pacing, story telling 3) World building; place and personality 4) The details; plot and script
Jag tänkte gå igenom var och ett av kapitlena och jämföra det Moore skriver med mitt manus. Mitt manus är som sagt inte färdigt och allteftersom det utvecklas, lär jag behöva gå tillbaka och titta om jag tagit till mig fler råd eller om jag gjort några ”fel”. Men jag börjar med kapitel 1 redan nu.
1) The Basic Idea; thinking about comics 2) Reaching the reader; structure, pacing, story telling 3) World building; place and personality 4) The details; plot and script
Jag tänkte gå igenom var och ett av kapitlena och jämföra det Moore skriver med mitt manus. Mitt manus är som sagt inte färdigt och allteftersom det utvecklas, lär jag behöva gå tillbaka och titta om jag tagit till mig fler råd eller om jag gjort några ”fel”. Men jag börjar med kapitel 1 redan nu.
Viktigt problem
Hur ser copyright reglerna ut när det kommer till sådana här projekt? Om vi inte har för avsikt att använda tidningen för kommersiellt bruk men däremot kommer att visa den för många människor (PA-redovisningen till exempel) vad får vi och vad får vi då inte göra?
Får vi använda oss av en av Bob Dylans låttexter?
Får vi använda oss av en av Bob Dylans låttexter?
Möte
I söndags träffades jag och Mikael för att diskutera handlingen och titta på lite skisser. Jag tog med mig mina tidningar och vi jämförde olika stilar.
Vi pratade om olika hål i historien och hur vi skulle lösa dem. Till exempel varför män som blir dödade på en militärbas begravs i New York, när militärbasen ligger långt därifrån (männen var naturligtvis bara stationerade på basen men bodde i N.Y) eller hur vi skulle kunna använda oss av ett bra skämt/hint när det bara fungerar på engelska (kanske kan vi använda ett spansktalande hembiträde som droppar den frasen på sprucken engelska, blandat med spanska ord?)
Mikael visade skisser och vi kom överens om att huvudpersonen måste se mer sympatisk ut medan förhörsledaren passar bra som den hårda och ärrade.
Alan Moore´s Writing for Comics
Jag blev överlycklig när jag hittade den här boken bland titlarna på Adlibris. Alan Moore är som sagt min absoluta favoritförfattare och en guide i hur man skriver manus för serietidningar passar ju verkligen perfekt nu.
Guiden publicerades först som en följetång i ett litet engelskt fanzine år 1985. Men 2003 samlade man ihop alla texterna och gav ut dem som den här boken.
Den överträffade verkligen alla mina förväntningar! Alan Moore beskriver skapandeprocessens alla steg och ger exempel ur sina egna böcker och berättar hur han själv tänkte när han skrev vissa historier. Dessutom är han alltid underhållande.
måndag 21 september 2009
Böcker från Adlibris
I förgår kom min beställning från Adlibris! The League of Extraordinary Gentlemen, The Dark Knight Returns och Alan Moore´s Writing for Comics.
Lycka!
söndag 20 september 2009
Etik
Det är huvudsakligen tre filosofiska aspekter jag vill reflektera över. Här sammanfattar jag mina tankar kring dem kort:
Platons pliktetik och politiska utopi
- Platon hävdar att det finns något som är Gott och något som är Ont. Att göra Gott är att göra Rätt och tvärt om är det Ont att göra Orätt. Han säger att det "aldrig någonsin är lovligt att begå en orätt"
- I Platons dialog Kriton, säger Sokrates: "Det må vara slag och bojor /.../ och om det [staten] skickar dig i krig för att såras eller stupa, måste du lyda"
Vad jag frågar mig är hur Platon skulle uppmana en att handla om ens stat begärde att en gjorde något som ofrånkomligen vore orätt.
- I förordet till Platon: fem dialoger läste jag att man anser Platon och Jesus vara de två personer som har haft störst inflytande över västerländsk moral och sedlighetslära. Jag tycker det är intressant att Platon, som har så tydliga etiska värderingar, ändå inte ser något orätt i att kriga.
- I Kriton säger Platon att varje person är skyldiga att lyda sin stat, eftersom att vi accepterat vår stats lagar då vi tagit del av det den erbjudit oss och stannat kvar i landet. Om vi inte lyder vår stat (i Sokrates fall: tar vårat straff fast vi inte är skyldiga, istället för att fly) skadar vi den.
- Platon trodde inte på demokrati. Han ville inte att de oupplysta massorna skulle få styra. Detta skulle istället filosoferna göra. Jämf. med Napoleons Den upplyste despoten.
Effektetiken
- Ingenting är kategoriskt rätt eller orätt, inte ens att mörda. Det som avgör om en handling ska anses vara rätt eller orätt är dess konsekvenser.
- Ett sätt att avgöra huruvida konsekvenserna är goda eller inte, är att se till hur mycket njutning/lidande de skapar.
- Det kan vara rätt att döda tusentals människor, om den totala njutningen i världen ökar.
Friedrich Nietzsche (den glada vetenskapen)
- Det finns inget gott och inget ont. Eftersom att "gud är död" behöver vi inte svara inför någon högre makt som kan bedöma våra handlingar (och vi är inkapabla att göra det själva) och det finns alltså ingen högre lag. Vi måste skapa vår egen moral.
- Arten är allt, en är inget.
- Våra liv är meningslösa. Det finns ingen gud som skapat oss och vi har därför inget syfte.
- "Även den skadligaste människan kan fortfarande vara den nyttigaste med hänsyn till bevarandet av arten". Hat, ilska och våld är drifter som mänskligheten inte skulle klarat sig utan. I så fall skulle vi förslappats och upplösts. Därför är det bra att de "skadliga" människorna håller dessa drifter i liv.
- Eftersom att arten är allt och en är inget kan man offra en, om det främjar artens överlevnad.
Platons pliktetik och politiska utopi
- Platon hävdar att det finns något som är Gott och något som är Ont. Att göra Gott är att göra Rätt och tvärt om är det Ont att göra Orätt. Han säger att det "aldrig någonsin är lovligt att begå en orätt"
- I Platons dialog Kriton, säger Sokrates: "Det må vara slag och bojor /.../ och om det [staten] skickar dig i krig för att såras eller stupa, måste du lyda"
Vad jag frågar mig är hur Platon skulle uppmana en att handla om ens stat begärde att en gjorde något som ofrånkomligen vore orätt.
- I förordet till Platon: fem dialoger läste jag att man anser Platon och Jesus vara de två personer som har haft störst inflytande över västerländsk moral och sedlighetslära. Jag tycker det är intressant att Platon, som har så tydliga etiska värderingar, ändå inte ser något orätt i att kriga.
- I Kriton säger Platon att varje person är skyldiga att lyda sin stat, eftersom att vi accepterat vår stats lagar då vi tagit del av det den erbjudit oss och stannat kvar i landet. Om vi inte lyder vår stat (i Sokrates fall: tar vårat straff fast vi inte är skyldiga, istället för att fly) skadar vi den.
- Platon trodde inte på demokrati. Han ville inte att de oupplysta massorna skulle få styra. Detta skulle istället filosoferna göra. Jämf. med Napoleons Den upplyste despoten.
Effektetiken
- Ingenting är kategoriskt rätt eller orätt, inte ens att mörda. Det som avgör om en handling ska anses vara rätt eller orätt är dess konsekvenser.
- Ett sätt att avgöra huruvida konsekvenserna är goda eller inte, är att se till hur mycket njutning/lidande de skapar.
- Det kan vara rätt att döda tusentals människor, om den totala njutningen i världen ökar.
Friedrich Nietzsche (den glada vetenskapen)
- Det finns inget gott och inget ont. Eftersom att "gud är död" behöver vi inte svara inför någon högre makt som kan bedöma våra handlingar (och vi är inkapabla att göra det själva) och det finns alltså ingen högre lag. Vi måste skapa vår egen moral.
- Arten är allt, en är inget.
- Våra liv är meningslösa. Det finns ingen gud som skapat oss och vi har därför inget syfte.
- "Även den skadligaste människan kan fortfarande vara den nyttigaste med hänsyn till bevarandet av arten". Hat, ilska och våld är drifter som mänskligheten inte skulle klarat sig utan. I så fall skulle vi förslappats och upplösts. Därför är det bra att de "skadliga" människorna håller dessa drifter i liv.
- Eftersom att arten är allt och en är inget kan man offra en, om det främjar artens överlevnad.
tisdag 15 september 2009
Kreativitet
Ett problem med att arbeta med att skriva en skönlitterär berättelse är att det till stor del är ett arbete som är beroende av någon sorts kreativitet. Och när kreativitet kommer är, i varje fall för mig, ingenting jag själv kan styra.
Ibland får jag tio idéer som jag tycker är bra på vägen till skolan, andra gånger får jag inte en enda på flera dagar. Ibland känner jag att jag kan och vill skriva, andra gånger inte. Och försöker jag ändå, fastän att jag inte vill, då blir det oftast inget bra.
Hur arbetar man då effektivt med ett projekt, där ens arbetsförmåga variera från dag till dag och där man ibland måste vänta länge på att kreativitet ska infinna sig?
- Min lösning är att jag använder all den tid där jag inte känner mig kreativ, till att förbereda, så att jag kan utnyttja de kreativa stunderna maximalt. Jag försöker strukturera min berättelse, planera kapitlen, skriva ner frågeställningarna jag vill diskutera och bestämma namn och utseende på karaktärer. På så sätt behöver jag inte ödsla tid på sådant, när jag känner för att skriva.
- Jag använder också den tiden till att arbeta med mina delmål. Jag läser tillexempel serier och försöker studera och analyserar dem. Jag tror att det är något jag kommer ha nytta av när jag sedan ska skriva, för då har jag fler idéer och influenser att använda mig av.
Ibland får jag tio idéer som jag tycker är bra på vägen till skolan, andra gånger får jag inte en enda på flera dagar. Ibland känner jag att jag kan och vill skriva, andra gånger inte. Och försöker jag ändå, fastän att jag inte vill, då blir det oftast inget bra.
Hur arbetar man då effektivt med ett projekt, där ens arbetsförmåga variera från dag till dag och där man ibland måste vänta länge på att kreativitet ska infinna sig?
- Min lösning är att jag använder all den tid där jag inte känner mig kreativ, till att förbereda, så att jag kan utnyttja de kreativa stunderna maximalt. Jag försöker strukturera min berättelse, planera kapitlen, skriva ner frågeställningarna jag vill diskutera och bestämma namn och utseende på karaktärer. På så sätt behöver jag inte ödsla tid på sådant, när jag känner för att skriva.
- Jag använder också den tiden till att arbeta med mina delmål. Jag läser tillexempel serier och försöker studera och analyserar dem. Jag tror att det är något jag kommer ha nytta av när jag sedan ska skriva, för då har jag fler idéer och influenser att använda mig av.
V. 37
Den här veckan har jag:
- Arbetat med att formulera mina individuella delmål
- Arbetat med en längre text om serietidningar
- Skrivit en kapitelplanering
- Läst serietidningar
- Arbetat med att formulera mina individuella delmål
- Arbetat med en längre text om serietidningar
- Skrivit en kapitelplanering
- Läst serietidningar
Serietidningar
Hur ser min relation till serier ut?
Jag började läsa serietidningar när jag gick i tvåan/trean. Då läste jag främst två tidningar: Gigant som var en superhjältetidning, och Mad som var en humortidning. Jag köpte säkert flera hundra begagnade tidningar, varav jag fortfarande har kvar de flesta.
Därefter började jag läsa Manga, som är serier tecknande i japansk stil. Jag läste de 42 volymerna av Dragon Ball och ett par volymer från diverse andra serier som One Piece.
De två senaste åren har jag börjat läsa grafiska romaner. Främst av mina två favoritförfattare: Frank Miller (Sin city) och Alan Moore (Watchmen). Jag blev intresserad av att börja läsa serier igen, efter att inte ha läst några alls på ett par år, när jag såg filmatiseringen av Sin City.
Inför det här projektarbetet har jag börjat läsa om många av serierna och jag har tänkt att jag ska skriva lite om varje här i loggen.
Jag började läsa serietidningar när jag gick i tvåan/trean. Då läste jag främst två tidningar: Gigant som var en superhjältetidning, och Mad som var en humortidning. Jag köpte säkert flera hundra begagnade tidningar, varav jag fortfarande har kvar de flesta.
Därefter började jag läsa Manga, som är serier tecknande i japansk stil. Jag läste de 42 volymerna av Dragon Ball och ett par volymer från diverse andra serier som One Piece.
De två senaste åren har jag börjat läsa grafiska romaner. Främst av mina två favoritförfattare: Frank Miller (Sin city) och Alan Moore (Watchmen). Jag blev intresserad av att börja läsa serier igen, efter att inte ha läst några alls på ett par år, när jag såg filmatiseringen av Sin City.
Inför det här projektarbetet har jag börjat läsa om många av serierna och jag har tänkt att jag ska skriva lite om varje här i loggen.
Syfte
Mina individuella mål:
- Jag vill öka min förståelse för hur man bygger upp en historia så dramaturgiskt korrekt som möjligt. Jag vill lära mig att känna igen de olika momenten i den klassiska dramaturgiska modellen när jag läser serietidningar. Samt vara medveten om den dramaturgiska aspekten medan jag skriver min egen historia.
- Jag vill lära mig mer om serietidningsformatet: till exempel att förstå dess särdrag, särskilda attribut och vanligaste motiv m.m.
- Jag vill ytterligare fördjupa mig i frågan rörande vari superhjältehistoriernas dragningskraft ligger och jämföra superhjältehistorierna med andra sorters litteratur.
- Jag vill läsa serietidningar av olika slag, jämföra dem och till viss mån analysera dem.
- Jag vill utveckla min egen berättarförmåga, träna mig i att skriva hela historierna som är så dramaturgiskt korrekta som möjligt.
- Jag vill undersöka hur man skriver för manus till en serietidning.
- Jag vill träna mig i att ta ställning till problematik och olika moment som blir aktuella när man skriver berättelser, som att ta ställning till val av berättarperspektiv och presentation av karaktärer osv.
- Jag vill undersöka vissa moralfilosofiska problem och försöka reflektera över dessa i en berättelse.
Ovanstående delmål står inte med på min projektplanering. Det är för att det är mål som jag vill arbeta med under hela projektarbetestiden. Jag kommer att redovisa för hur det går med arbetet med dessa mål allt eftersom i här i min logg.
- Jag vill öka min förståelse för hur man bygger upp en historia så dramaturgiskt korrekt som möjligt. Jag vill lära mig att känna igen de olika momenten i den klassiska dramaturgiska modellen när jag läser serietidningar. Samt vara medveten om den dramaturgiska aspekten medan jag skriver min egen historia.
- Jag vill lära mig mer om serietidningsformatet: till exempel att förstå dess särdrag, särskilda attribut och vanligaste motiv m.m.
- Jag vill ytterligare fördjupa mig i frågan rörande vari superhjältehistoriernas dragningskraft ligger och jämföra superhjältehistorierna med andra sorters litteratur.
- Jag vill läsa serietidningar av olika slag, jämföra dem och till viss mån analysera dem.
- Jag vill utveckla min egen berättarförmåga, träna mig i att skriva hela historierna som är så dramaturgiskt korrekta som möjligt.
- Jag vill undersöka hur man skriver för manus till en serietidning.
- Jag vill träna mig i att ta ställning till problematik och olika moment som blir aktuella när man skriver berättelser, som att ta ställning till val av berättarperspektiv och presentation av karaktärer osv.
- Jag vill undersöka vissa moralfilosofiska problem och försöka reflektera över dessa i en berättelse.
Ovanstående delmål står inte med på min projektplanering. Det är för att det är mål som jag vill arbeta med under hela projektarbetestiden. Jag kommer att redovisa för hur det går med arbetet med dessa mål allt eftersom i här i min logg.
måndag 14 september 2009
Projektplanering
V. 39 Kapitel 1 (så att Mikael har något att arbeta med så länge)
V. 41 Sammanfattningen av alla kapitlena
V. 42 Kapitel 2
V. 43 Kapitel 3
V. 44 Kapitel 4
V. 45 Kapitel 5
V. 46 Kapitel 6
V. 47 Kapitel 7
V. 48 Kapitel 8
V. 49 Kapitel 9
V. 50 Kapitel 10
V. 51 Kapitel 11
V. 52
V. 1
V. 2 Kapitel 12
V. 3 Kapitel 13
V. 4 Kapitel 14
V. 5 Kapitel 15
V. 6
V. 7 Börja skriva rapport
V. 8
V. 9
V. 10
V. 11
V. 12 Tidningen klar. Inlämning av rapport
V. 41 Sammanfattningen av alla kapitlena
V. 42 Kapitel 2
V. 43 Kapitel 3
V. 44 Kapitel 4
V. 45 Kapitel 5
V. 46 Kapitel 6
V. 47 Kapitel 7
V. 48 Kapitel 8
V. 49 Kapitel 9
V. 50 Kapitel 10
V. 51 Kapitel 11
V. 52
V. 1
V. 2 Kapitel 12
V. 3 Kapitel 13
V. 4 Kapitel 14
V. 5 Kapitel 15
V. 6
V. 7 Börja skriva rapport
V. 8
V. 9
V. 10
V. 11
V. 12 Tidningen klar. Inlämning av rapport
måndag 7 september 2009
Fördelar
Vilka fördelar har serietidningen gentemot böcker (och filmer)?
- Serietidningen är ett visuellt medium, vilket gör att handlingen går att driva snabbt framåt. Scener som skulle ta en författare flera sidor att beskriva med ord, kan beskrivas med bara en bild. Och till skillnad från filmen finns det inget som behöver begränsa historien, en serietidning kan göras hur bred som helst, en film ligger vanligtvis på ca 90 minuter.
- Att handlingen går snabbt framåt gör att en serietidning kan kretsa kring många frågeställningar och parallella handlingar.
- Det går lätt att växla mellan actionfyllda delar, där det visuella är det centrala, och fördjupningar i en viss idé, där det är tanken som är det viktiga. Serietidningar kan vara extremt handlingsdrivna, men ändå lämna mycket utrymme för reflektioner kring filosofiska eller samhällsrelaterade problem. Detta gör det roligt att vara läsaren.
- En bra ritad bild, kan vara tio gånger så effektfull som till och med det skickligaste utförda miljöbeskrivningen.
- I en serietidningen kan man använda sig av vissa berättartekniker som är omöjliga i en bok. Till exempel kan man berätta två historier parallellt i bilder, med låta texten (kan vara en monolog, eller en sång etc.) från en av historierna ligga över båda historiernas bilder. På så sätt flätar man ihop berättelserna, och kan uppnå en väldigt komisk/dramatisk effekt. Detta används ju ofta i filmer, när en karaktärs röst eller berättarrösten pratar, samtidigt som man växlar mellan olika scener.
- Serietidningen är ett visuellt medium, vilket gör att handlingen går att driva snabbt framåt. Scener som skulle ta en författare flera sidor att beskriva med ord, kan beskrivas med bara en bild. Och till skillnad från filmen finns det inget som behöver begränsa historien, en serietidning kan göras hur bred som helst, en film ligger vanligtvis på ca 90 minuter.
- Att handlingen går snabbt framåt gör att en serietidning kan kretsa kring många frågeställningar och parallella handlingar.
- Det går lätt att växla mellan actionfyllda delar, där det visuella är det centrala, och fördjupningar i en viss idé, där det är tanken som är det viktiga. Serietidningar kan vara extremt handlingsdrivna, men ändå lämna mycket utrymme för reflektioner kring filosofiska eller samhällsrelaterade problem. Detta gör det roligt att vara läsaren.
- En bra ritad bild, kan vara tio gånger så effektfull som till och med det skickligaste utförda miljöbeskrivningen.
- I en serietidningen kan man använda sig av vissa berättartekniker som är omöjliga i en bok. Till exempel kan man berätta två historier parallellt i bilder, med låta texten (kan vara en monolog, eller en sång etc.) från en av historierna ligga över båda historiernas bilder. På så sätt flätar man ihop berättelserna, och kan uppnå en väldigt komisk/dramatisk effekt. Detta används ju ofta i filmer, när en karaktärs röst eller berättarrösten pratar, samtidigt som man växlar mellan olika scener.
V. 36
Förra veckan har jag:
- Börjat sammanfatta kapitlen, men upptäckt att historien hade ett par hål som tvingade mig att tänka om.
- Funderat hela veckan på nya historier, alternativt på hur jag skulle lösa problemen med den gamla.
Vår historia handlar om ett krig mot USA. Från början var det tänkt att kriget skulle vara mellan USA och en fristående, specialtränad armé. Problemet var att en liten armé skulle ha blivit dödad, genom en flygattack eller bombning, så fort de tillkännagett sitt mål. Om armén inte tillkännagav sitt mål tidigt, utan gjorde en överraskningskupp, skulle vi missa mellanspelet, vilket ju historien ska kretsa kring. En väldigt stor armé skulle ha vunnit kriget alldeles för enkelt.
- Till sist kom jag på ett sätt att skriva om den gamla historien. Jag tycker till och med att den nya idén är mycket bättre än den förra.
"Fienden" ska vara utomjordning, som samarbetar med allierade på jorden. Detta öppnar inte bara för nya snygga scener, utan löser också problemet med händelseförloppen i historien: Från första attacken, som startar berättelsen, tills dess att historien når sitt klimax, kan utomjordningar färdas genom rymden.
- Sedan arbetade jag i helgen med att skriva klart en skissartad sammanfattning av de fyra första kapitlen.
- Skrivet upp några frågeställningar som jag vill att historien ska behandla.
- Börjat sammanfatta kapitlen, men upptäckt att historien hade ett par hål som tvingade mig att tänka om.
- Funderat hela veckan på nya historier, alternativt på hur jag skulle lösa problemen med den gamla.
Vår historia handlar om ett krig mot USA. Från början var det tänkt att kriget skulle vara mellan USA och en fristående, specialtränad armé. Problemet var att en liten armé skulle ha blivit dödad, genom en flygattack eller bombning, så fort de tillkännagett sitt mål. Om armén inte tillkännagav sitt mål tidigt, utan gjorde en överraskningskupp, skulle vi missa mellanspelet, vilket ju historien ska kretsa kring. En väldigt stor armé skulle ha vunnit kriget alldeles för enkelt.
- Till sist kom jag på ett sätt att skriva om den gamla historien. Jag tycker till och med att den nya idén är mycket bättre än den förra.
"Fienden" ska vara utomjordning, som samarbetar med allierade på jorden. Detta öppnar inte bara för nya snygga scener, utan löser också problemet med händelseförloppen i historien: Från första attacken, som startar berättelsen, tills dess att historien når sitt klimax, kan utomjordningar färdas genom rymden.
- Sedan arbetade jag i helgen med att skriva klart en skissartad sammanfattning av de fyra första kapitlen.
- Skrivet upp några frågeställningar som jag vill att historien ska behandla.
måndag 31 augusti 2009
Problem
Vi har en del problem vi måste lösa, innan vi kan börja arbete med serietidningen fullt ut. Dessa är:
Det kommer att ta lång tid för Mikael att rita bilderna. Han räknar med ca 5 timmar per A4:a. Historien jag har skissat på ser dessutom ut att kunna bli väldigt bred. Hade vi obegränsat med tid hade jag helst sett att det blev en berättelse av episka proportioner i stil med de grafiska romaner jag själv tycker bäst om.
- Hur anpassar jag historien till våra begränsningar tidsmässigt, utan att kompremissa för mycket med hur jag vill att den ska se ut?
- Hur berättar vi bäst en bred historia i den form (serietidningsformen) vi valt, utan att det blir för mycket bilder att rita?
Jag ska skriva manuset.
- Hur skriver man ett manuset till en berättelse i serietidningsformat? Ska jag skriva precis vad Mikael ska rita? Eller ska jag skriva som en vanlig skönlitterär prosatext som Mikael själv ska tolka? Ska jag skriva manuset bildruta för bildruta?
- Hur skiljer sig språket i en grafik novell/roman från det i en vanlig bok?
- Den del av historien som inte skall berättas i bilder, hur ska den se ut?
Projektplaneringen skall lämnas in nästa vecka.
- Hur planerar jag arbetet när jag inte vet hur lång tid varje moment tar?
- Hur planerar jag när jag inte vet vad jag ska göra? (Det går så klart inte och den enda lösningen är att svara på resten av frågorna jag har ställt hittils)
Längre fram måste vi också börja tänka på hur vi vill redovisa serietidningen.
- Går det att få tag i ett tryckeri som kan/vill trycka vår bok och som vi har råd med? Eller ska vi göra en digital version?
Det kommer att ta lång tid för Mikael att rita bilderna. Han räknar med ca 5 timmar per A4:a. Historien jag har skissat på ser dessutom ut att kunna bli väldigt bred. Hade vi obegränsat med tid hade jag helst sett att det blev en berättelse av episka proportioner i stil med de grafiska romaner jag själv tycker bäst om.
- Hur anpassar jag historien till våra begränsningar tidsmässigt, utan att kompremissa för mycket med hur jag vill att den ska se ut?
- Hur berättar vi bäst en bred historia i den form (serietidningsformen) vi valt, utan att det blir för mycket bilder att rita?
Jag ska skriva manuset.
- Hur skriver man ett manuset till en berättelse i serietidningsformat? Ska jag skriva precis vad Mikael ska rita? Eller ska jag skriva som en vanlig skönlitterär prosatext som Mikael själv ska tolka? Ska jag skriva manuset bildruta för bildruta?
- Hur skiljer sig språket i en grafik novell/roman från det i en vanlig bok?
- Den del av historien som inte skall berättas i bilder, hur ska den se ut?
Projektplaneringen skall lämnas in nästa vecka.
- Hur planerar jag arbetet när jag inte vet hur lång tid varje moment tar?
- Hur planerar jag när jag inte vet vad jag ska göra? (Det går så klart inte och den enda lösningen är att svara på resten av frågorna jag har ställt hittils)
Längre fram måste vi också börja tänka på hur vi vill redovisa serietidningen.
- Går det att få tag i ett tryckeri som kan/vill trycka vår bok och som vi har råd med? Eller ska vi göra en digital version?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)